- Hur man skapar lyckade webbprojekt!

Alla som har försökt att ro iland ett webbprojekt, vet att många saker kan gå fel. Och ofta gör det. Trots effektiva verktyg och goda intentioner. Ta del av experten Ulf Winroths tips om hur man lyckas bygga bra webbplatser. Men hur arbetar webbyråerna? Doberman i Stockholm har två år i rad blivit utsedd till Sveriges bästa webbyrå. Där vet man vilka de vanligaste fallgroparna är och hur man undviker dem.

- Det vanligaste felet är att man utgår från ett enskilt problem inifrån organisationen, till exempel behov av effektivisering, nya försäljningsmål eller struktur- och organisationsförändringar, menar Elin Ankerblad, Client Director på Doberman.

- Istället för att inledningsvis belysa projektet ur många perspektiv, börjar många bygga en webblösning på direkten. Men att bygga en lösning är ju ett sätt att svara upp mot ett problem. För att det ska bli rätt, måste man till att börja med formulera problemet. Vad ska webbplatsen uträtta?

Hur arbetar ni med problemformulering på Doberman?

- De flesta av våra projekt handlar om att utveckla våra kunders digitala tjänster och hur man upplever företaget i digitala kanaler, som exempelvis webbplatser, mobiltelefoner och interaktiva stationer i fysisk miljö. Det är ett arbete som ligger i gränslandet mellan kommunikation och IT, kan man säga, berättar Klas Thorsén som är interaktionsdesigner.

- Allt vårt arbete utgår från det vi kallar "digital identitet". Den digitala identiteten är en beskrivning av hur varumärket ska upplevas i de digitala kanalerna. Var ska det synas? Hur ska det digitala erbjudandet se ut? Vad ska det stå för och hur ska det kännas? Och inte minst - hur ska tjänsterna fungera och bete sig interaktionsmässigt? Den digitala identiteten ger riktlinjer för alla delar av utvecklingen. Utifrån de riktlinjerna, bestäms vilka upplevelser, funktioner och tjänster som kan vara strategiskt lämpliga för varumärket.

Vad kan någon som inte är kunnig inom varumärken lära sig av ert sätt att arbeta?

- Man kan helt enkelt ställa sig frågan: Vilken relation vill jag att den här webbplatsen ska bygga? För oavsett om man tänkt igenom det eller inte, skapar en webbplats olika känslor, tankar och associationer hos användaren. Att på förhand ha tänkt igenom vilken slags upplevelse man vill förmedla, är en stor fördel. Annars kan slutresultatet bli en kalldusch. Upplevelsen måste gå i linje med övriga beröringspunkter företaget har med sina intressenter - och framförallt förstärka det som är unikt och kritiskt i det digitala mötet.

Det handlar alltså om användbarhet?

- Nej, inte enbart, förklarar Elin. Ska man göra en webbplats som är så enkel som möjligt att använda, blir det lätt så att den ser ut precis som allting annat. Det är ju trots allt enklast för användaren. Men det bygger ingen relation och skapar inget emotionellt engagemang hos användaren. Då blir det heller ingen affär, om du inte skiljer dig alls från dina konkurrenter. Kunder bygger inte sitt val enbart på rationella värden utan även emotionella.

- Utmaningen är att bygga en webbplats som är enkel att förstå sig på och ändå ge användaren en upplevelse.

Vilka andra frågor måste man ställa i den inledande analysen?

- Det gäller att ha full koll på vilka krav som ställs. Och se till att de är realistiska. Å ena sidan har företaget eller organisationen sina krav. Det kan handla om allt från effektivisering och implementation av nya tekniska plattformar, till internationalisering och organisationsförändringar. Å andra sidan har vi användarnas krav på upplevelser, tjänster och kommunikation.

- Företagets krav måste redas ut, specificeras och prioriteras. Ofta har företagen själva skapat sig en god behovsbild. Det vi tillför är att hjälpa till att prioritera, säkerställa att man belyser kraven ur alla relevanta perspektiv och hjälper ansvariga att förankra i organisationen. Här är utmaningen att lyckas genomföra arbetet utan större kompromisser, men ändå med alla relevanta perspektiv inkluderade.

- Att fånga användarnas krav kräver mer arbete och större resurser, till exempel återkommande möten med fokusgrupper. Användare är dessutom ingen homogen grupp. Man måste veta vem eller vilka webbplatsen riktar sig till? Hur kan vi bygga en relation med dem?

- Säg till exempel att du vill att användarna ska uppleva trygghet, inflikar Klas. Det skapar man på olika sätt för olika målgrupper. Det du själv definierar som trygget har kanske ingen likhet med målgruppens definition. Det är viktigt att problematisera begreppen och borra lite djupare.

Hur går man vidare från analys till uppstart och genomförande?

- De flesta inleder utvecklingsarbetet med att göra design- och funktionsskisser som sedan lämnas över till de tekniska utvecklarna

som färdigställer och testar webbplatsen. Det är en skarp gränsdragning, och ofta blir det två helt olika projekt.  Elin menar att det är en processmodell med stora brister.

- Väldigt mycket hinner hända med ursprungstanken bakom designkonceptet innan den tekniska utvecklingen är klar. Hur användaren upplever webbplatsen handlar ofta om små detaljer som hänger ihop med hur tekniken fungerar.

- Omvänt så tror vi inte att det går att göra ett bra designkoncept utan input från den tekniska kompetensen. Tekniken sätter ramarna för vad som är möjligt att skapa utan att kostnaderna skenar iväg.

- Därför arbetar vi med utveckling utifrån en övergripande modell som är annorlunda på många sätt.

- Vi har en teknisk lead-kompetens med redan på första mötet.

Den personen ger våra designers ovärderlig input om teknikens möjligheter. Och han eller hon kan översätta den önskade användarupplevelsen till tekniska krav och specifikationer.

- Under arbetets gång gör vi flera överlämningar mellan teknik och design, förklarar Klas. Det blir som en ständig kvalitetssäkring från båda hållen.

- Dessutom är det roligt - alla känner sig involverade. Ingen slår ifrån sig eller skjuter över ansvaret på någon annan. Den ömsesidigheten gör också att alla får en gemensam målbild som bibehålls genom hela projektet. Det blir ett projekt - inte två. Att på det här sättet involvera alla kompetenser från start till mål, ger ett mycket bättre slutresultat.

Var kommer användaren in i utvecklingen?

- Vi lär känna användarna och testar koncept och idéer på dem under resans gång - från att vi skapar oss insikt om behov och beteenden, via pappersprototyper till färdig webbplats. Resultaten ger ytterligare input till utvecklingen, både för tekniker och designers.

Blir det inte stora kulturkrockar när designer och tekniker ska samarbeta?

- Metoden förutsätter att våra designers förstår hur viktig tekniken är och att teknikerna förstår att en webbplats måste skapa emotionellt engagemang hos användaren, inte bara fungera korrekt. Ömsesidig respekt och förståelse är viktigt, menar Elin Ankerblad.

- Många problem i projektarbete, inte bara på utvecklingssidan, beror på bristande kommunikation. Människor har kanske fått samma information men de har uppfattat den väldigt olika. Då får man genast problem. Därför är det viktigt med täta avstämningar, både för att kolla "var är vi i projektet" men också "har alla samma uppfattning om var vi är i projektet". Då blir det enkelt att göra gemensamma beslut och prioriteringar.

Har ni några fler tips för att lyckas?

- Förutom att formulera problemet och definiera vad ni vill att webbplatsen ska uträtta, måste alla vanliga projektfrågor redas ut. Finns det tillräckligt med resurser? Vilken tidshorisont har projektet? Vilka är intressenterna? Vem är beställare? Har någon gjort en riskanalys? Vilka ansvarsområden finns det och vem är ansvarig för vad? Vilka är det som fattar beslut?

- Och framför allt - vad får projektet för konsekvenser? En ny webbplats med ny funktionalitet får ofta följder på flera olika nivåer. Behövs det förändringar i organisationen? Hur påverkas organisationens flöden, internt och externt? Vem ska till exempel svara på inkommande e-post? Vem är ansvarig för innehållet på webben?

- När man börjar göra en konsekvensbeskrivning, syns det ofta att många fler påverkas av projektet än vad som kanske var tänkt från början. Se därför till att de som berörs blir involverade, eller åtminstone ordentligt informerade.

- Alla, både de som arbetar i projektet och de som påverkas av det, måste ha en gemensam bild av slutresultatet. Och förväntningarna måste vara realistiska. Verkar projektet svälla ut - bryt ner det i småbitar och gör mindre projekt av det, tipsar Klas.

- Titta på stora webbplatser som Amazon och eBay. De gör sällan stora, genomgripande förändringar. Men webbplatserna utvecklas hela tiden. De kanske har en vision om hur webben ska se ut om några år. Men de förverkligar den lite i taget.

- Sist men kanske allra viktigast - gör projektet kul på alla sätt du kan, uppmanar Elin. Se till att det blir ett projekt alla vill vara med i. Hitta ambassadörer på olika nivåer i organisationen, inte bara bland projektets intressenter