För stockholmare är Fredrik Jeppesen kanske mest känd för att ha blivit utsedd till Årets Stockholmare 2005 av tidningen Stockholm City. Då var han verksam som rektor på Broängsskolan i Tumba. Fredrik kom dit utan att ha arbetat på en skola tidigare. Men i bagaget hade han många års erfarenhet som chef i IT-konsultbranschen och yrkesofficer i försvaret. Det kan verka som en milsvid skillnad mellan IT-branschen och skolvärlden, men erfarenheterna från näringslivet gav Fredrik Jeppesen ett försprång. När han började arbeta som rektor på en grundskola, var det många som höjde på ögonbrynen åt hans vägval.
- För mig är karriär ett ord som för många verkar betyda att man har en enda väg att gå, förklarar Fredrik. Personligen har jag svårt att förstå tjusningen. Men vissa personer kanske har ett störrebehov av trygghet än jag. På Broängsskolan rörde Fredrik Jeppesen om ordentligt, med goda resultat. Hans moderna ledarskap satte både honom och skolan på kartan, vilket bland annat resulterade i tidningen Stockholm Citys läsares utmärkelse.
- Det är ingen skillnad på att leda ett företag eller en skola, menar Fredrik. Att mina val uppfattas som ovanliga säger mer om omvärlden än om mig. Jag följer trots allt ett mönster som handlar om pedagogik, lärande och ledarskap. Det är den röda tråden genom mitt yrkesliv.
Kunskap allt mindre värt
Idag arbetar Fredrik Jeppesen som föreläsare, debattör och författare i Rektorsakademien. I höst kommer boken Uppdrag Skola! som bygger på hans erfarenheter som rektor. Det finns många anledningar till att pedagogik och lärande intresserar Fredrik Jeppesen. En av dem är att kunskapsbegreppet förändrats under senare år. Å ena sidan blir kunskap allt viktigare. Å andra sidan blir den allt mindre värd, ju fler som har tillgång till den. Fredrik tar universitetsstudier som exempel.
- Vid förra sekelskiftet studerade ungefär 3000 personer, berättar han. På den tiden var det en garanti för att få ett bra arbete. Idag, hundra år senare, är siffran uppe i 350 000 och en examen garanterar i princip ingenting. Ökat utbud ger alltså minskat värde. Utvecklingen i Kina och Indien, där universiteten sprutar ur sig högutbildade människor, sänker värdet ännu mer på det vi har i Västeuropa. Dessutom blir våra kunskaper inaktuella snabbare idag, vilket ytterligare bidrar till värdeminskningen.
Att tänka i nya banor
Därför måste vi ställa om vår syn på kunskap, anser Fredrik. Vi måste börja förstå att det inte är kunskapen i sig som skapar värde, utan vår förmåga att använda den. Den verkliga värdeskaparen är vår kapacitet för kreativitet och problemlösning. Nya idéer är det enda som på lång sikt kan säkerställa vår globala konkurrenskraft, menar han. Därför måste skolan lära eleverna att bli nyfikna och kreativa. Men uppmuntrar den vanliga skolan till det? Nej, svarar Fredrik, skolan uppmanar sällan någon att tänka i nya banor. Därför har många fritänkare och problemlösare väldigt svårt att anpassa sig till skolan.
- Att de ifrågasätter och har egna idéer skapar problem eftersom skolan enbart är inriktad på kunskapsförmedling. Vissa unga "stökiga" individer kan tippa åt vilket håll som helst, till exempel in i kriminalitet. Brottslighet är också en form av kreativt entreprenörskap, konstaterar Fredrik. Att fånga upp de som tänker i andra mönster är alltså inte bara en fråga om att skapa rätt förutsättningar för individers lärande. Det handlar om att skapa ett bättre samhälle på flera nivåer. Fredrik Jeppesen menar att vi måste börja fråga oss vad lärandet ska syfta till. Sak- och ämneskunskaper är viktiga, men det är nyfikenhet och kreativ problemlösning som kan ge både individen och samhället ett försprång. Eleverna måste uppmuntras att tänka i nya banor, argumentera, ifrågasätta, diskutera och analysera.
Struktur och frihet
Det här kanske låter flummigt. Men som före detta yrkesofficer, vet Fredrik Jeppesen hur viktigt det är att arbeta strukturerat och disciplinerat.
- Kreativitet uppstår i frihet, förklarar han, men friheten förutsätter att det finns struktur och ramar att verka inom. Vad som är en bra struktur skiljer sig emellertid åt från generation till generation.
- Människor födda efter 1980 kan göra flera saker samtidigt på ett sätt som äldre människor inte klarar av, observerar Fredrik. De ser på TV och chattar på Internet samtidigt som de pluggar. Vi har fått en generation som hanterar ickelinjär multitasking utan problem. De tycker att det är tråkigt att göra en sak i taget, vilket är den äldre generationens definition på god linjär struktur. Hur hittar man lämpliga utmaningar för de här eleverna? Det är ett av de problem skolan måste lösa.
Att fortsätta utvecklas
Eftersom våra kunskaper blir gamla snabbt, är det viktigare än någonsin att fortsätta utvecklas och utbilda sig även i vuxen ålder. Men Fredrik tycker att resonemangen om kompetensutveckling ofta fastnar i meningslösa försök att definiera själva kompetensbegreppet.
- Det viktiga är att en kompetenshöjning gör människor mer verkningskraftiga, slår han fast. Syftet är att de som individer ska få ut mer av sitt jobb och att arbetsgivaren ska få ut mer av varje medarbetare. Kompetens handlar även om att kunna omsätta kunskap och erfarenhet i handling.
- En chef måste se till att medarbetarna lever upp till de grundläggande kompetenskraven. Men för att en utbildning ska få någon effekt, tror jag att var och en själv måste förstå vad han eller hon behöver bli bättre på. Den insikten skapar egen motivation, vilket är en förutsättning för att lära sig nya saker. Ett av de billigaste och bästa verktygen för kompetensutveckling är att ha en kaffemaskin som gör gott kaffe på jobbet. Människor behöver träffas, småprata med varandra och utbyta idéer för att utvecklas och börja tänka i nya banor. Ingen kan utvecklas i ett vakuum.
Bryt invanda tankemönster
Alla borde ha ett nätverk med människor som har en helt annan bakgrund än man själv, menar Fredrik. Vi behöver inte ytterligare bekräftelse på våra gamla ingrodda idéer och föreställningar. Istället borde vi utmanas lite oftare i våra livsval. Med annorlunda människor i omgivningen, får vi ett intressant bollplank för våra tankar.
- För att fortsätta utvecklas som individ, tror jag att det är viktigt att våga ifrågasätta sig själv och känna efter vad man egentligen tycker. Har du fastnat i gamla mönster, kan det hjälpa att göra en lista med tio saker som du tror är ogenomförbara. Sen försöker du genomföra dem. Då upptäcker du att de flesta saker faktiskt är möjliga att göra. Själv blir jag taggad av att upptäcka mina egna mönster och sedan gå emot dem och försöka tänka utanför mina egna gränser.
- Det kan visserligen krävas en del mod för att öppna perspektiven och lägga ner sina förutfattade meningar, medger Fredrik. Men å andra sidan, vad har man egentligen att förlora? Eftersom Fredrik Jeppesen är främmande inför den gängse definitionen av karriär, har han en personlig syn på vad framgång är.
- Delvis handlar det om mätbara prestationer. Men framgång är framför allt känslan av att ha lyckats, att se sig i spegeln och känna sig glad och tillfreds. Det är en subjektiv känsla. Eftersom vi alla är olika, betyder framgång olika saker för olika människor.
Läs mer om Fredrik Jeppesen på www.rektorsakademien.se