Kravställningen är en kritisk fas i varje utvecklingsprojekt. Och om man samlar in krav på fel sätt när man bygger ett IT-system, spelar det ingen roll vilken utvecklingsmetod man använder.
Se alla våra utbildningar för bättre kravställan.
Alltför ofta kastar sig utvecklingsteamet in i programmeringen utan att veta tillräckligt om vad beställaren vill ha ut av systemet. Uppemot hälften av alla fel i ett IT-system beror på felaktigheter i kraven. De fel som införs på kravnivån hittas ofta sent, t ex i samband med acceptanstest. Fel som hittas sent kan vara hundratals gånger dyrare än fel som hittas tidigt. Därför behöver kravhanteringsarbetet bedrivas strukturerat.
Samla in krav
Innan kraven samlas in, behöver man känna till vilka olika typer av krav som finns. Funktionella krav beskriver vad systemet ska göra. Ickefunktionella krav beskriver hur det ska göras i termer av exempelvis användbarhet, tillförlitlighet, prestanda, underhåll och så vidare. Designrestriktioner sätter begränsningar för utvecklingen vad gäller val av till exempel utvecklingsverktyg och databas. För att samla kraven, finns det ett flertal användbara insamlingstekniker. Alla tekniker är tillämpliga i olika situationer och för olika typer av krav. Det är därför nödvändigt att använda flera av teknikerna.
Några vanlig insamlingstekniker är:
Kravgenerering med hjälp av färgade PostIt-lappar på en whiteboardtavla. Workshopen leds av en workshopledare. Deltagarna representerar olika intresseområden som till exempel användare, drift och test.
Kan variera från helt informell till mycket formell. En form av intervjuer är skriftliga enkäter, som har fördelen att det går att nå många personer.
Ett antal fiktiva personlighetsprofiler tas fram och används för att representera en stor eller okänd målgrupp. Varje persona namnges och tilldelas ett antal egenskaper. Vid designfrågor diskuterar man utifrån dessa personas.
En enkel skiss föreställande bildskärmen eller ett systemflöde tas fram för att användas som diskussionsunderlag och för att få fram nya krav. Det är vanligt att rita prototyper med papper och penna eller i ett tekniskt ritprogram såsom Microsoft Visio. Det är pedagogiskt, vilket är en fördel. Alla förstår inte skriftliga krav men alla förstår prototyper.
Prioritera kraven
Prioritering innebär att man fastställer i vilken ordning kraven ska realiseras. Prioriteringen bör genomföras av beställare och leverantör i samarbete eftersom beställaren kan tala om hur viktigt kravet är och leverantören kan tala om hur mycket tid eller pengar kravet kommer att kosta. Dessa två parametrar samverkar. Det är inte troligt att beställaren vill realisera ett krav som kostar mycket pengar och ger ett lågt värde. En bra prioriteringsteknik är att prioritera varje krav gentemot två kriterier, exempelvis "värde för verksamheten" och "kostnad". Kraven kan visualiseras på en whiteboardtavla samtidigt som deltagarna diskuterar och prioriterar varje krav.
Kvalitetssäkra fortlöpande
Kvalitetssäkring i samband med kravhantering innebär här att säkerställa att kraven är dokumenterade och tolkade på rätt sätt. Tre vanliga kvalitetssäkrande tekniker är dokumentgranskning, kvittering och användning av prototyper. Dokumentgranskning innebär att en grupp intressenter läser kraven och sedan träffas i ett granskningsmöte. Granskning är en mycket effektiv teknik eftersom många av felen hittas tidigt, när felen fortfarande är enkla och billiga att åtgärda. Kvittering innebär att leverantören bemöter varje krav från beställaren med ett lösningsförslag. Beställarens kravspecifikation kan till exempel kvitteras med leverantörens designspecifikation som beskriver hur varje krav är tänkt att lösas. Kvittering tvingar fram en tydlighet om vad som kommer att levereras. Att göra en noggrann kravinsamling kan låta självklart. Men i förvånansvärt många projekt brister det fortfarande. Kanske beror det på att man är angelägen om att sätta igång arbetet. Men kravställning och fortlöpande kvalitetssäkring är i sig ett av projektets viktigaste arbetsmoment. Det minimerar felaktigheter, sparar pengar och ger rätt förutsättningar för ett lyckat slutresultat.
Chris Hofstetter | kurschef Konsultbolag 1, Lärare på Informator
Ulf Eriksson | seniorkonsult Konsultbolag 1, Lärare på Informator